Katarina Graffman (f. 1969) är från Motala men har flyttat runt i Sverige under sin uppväxt. Hon är filosofie doktor i kulturantropologi och pionjär i Sverige inom området medie- och konsumentantropologi.

 

Katarina Graffmans verktyg är enkla men praktiseras i en komplex värld. Forskningen sker överallt, då verkligheten är antropologens laboratorium. 

 

Antropologiska analyser resulterar inte i attityder, det vill säga människors åsikter och tankar om, utan snarare faktiskt beteende, omedvetna handgrepp och djupt rotade värderingar.

 

Katarina Graffmans fokusområden är mediekonsumtion och konsumtionskultur. Hon har de senaste 20 åren kontinuerligt studerat dagens konsumtionskultur och beteendetrender relaterat till konsumtion. 

 

Enbart genom att förstå konsumtionskulturen och den sociala roll som konsumtion spelar för människor kan företag och organisationer definiera sitt existensberättigande.

 

Hur ska företag tänka för att bli relevanta i en konsumtionskultur där den framrusande digitala utvecklingen radikalt har förändrat beteenden och attityder, där trenden rör sig från fast till flytande ekonomi och där hållbar konsumtion kommer att bli allt viktigare eller rent av helt nödvändig? 

​

Ett annat viktigt fokusområde har varit mediekonsumtion och hur ny medieteknik förändrar människors beteenden, främst med fokus på yngre användare, den så kallade Generation Z.

 

Det är den första generation som alltid levt med mobiltelefoner, datorer och ett socialt nätverkande. Förståelsen av denna grupps digitala vanor och hur dessa förändrar och påverkar andra områden i deras liv är väsentlig om du i din profession vill kommunicera med och förstå dem.

​

Hon har tillsammans med professor Jacob Östberg skrivit boken ”Vi är vad vi köper” (Mondial). Den centrala frågan i boken är varför konsumtionskulturens tvingande logik är så svår att bryta sig loss från? I boken ger Katarina och Jacob utifrån sina olika perspektiv som antropolog respektive ekonom svar på den frågan.

 

Exempelföreläsningar:

• Generation Z - den första generationen som alltid levt med mobiltelefoner. Hur ska vi kunna förstå dem?

• Människan som konsument - att alltid vilja ha mer och ändå drömma om att äga mindre. Hur går det ihop?

• Homo Consumericus Trender - vad ser antropologen i kristallkulan?

• Hur kan företag och organisationer vara fortsatt relevanta i en snabbt föränderlig konsumtionskultur?

• Vad innebär det egentligen att som företag sätta människan i centrum?

​

Frågor om Katarina? Hör av dig till Snackare!